Adron

Wikipedia — ирекле энциклопедия проектыннан ([http://tt.wikipedia.org.ttcysuttlart1999.aylandirow.tmf.org.ru/wiki/Adron latin yazuında])
Barlıq adronnarnıñ ğomumi tösle qorğısı nul'ga tigez (tössez).

Adron yäki Hadron (bor. yunança ἁδρός - "ere", "massiv") - köçle tä'sir iteşüdä qatnaşuçı elementar kisäkçeklärneñ töre.

Adronnar köçle tä'sir iteşüdä saqlana torğan kvant sannarına iä - säyerlek, soqlanu, maturlıq, xaqlıq h.b.

Tösle qorğılı obyektlardan - kvarklardan häm gluonnardan adronnarnı tözü protsessı - adronlaşu dip yörtelä.

Törkemnär[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Barion dekupletı: u, d, s kvarklar kombinatsiäse, tulı spin 3/2

Adronnar ike töp törkemgä bülenä:

  • Barionnar - öç tösle kvarktan tora, häm tössez qatnaşma bulıp tora. Küzätelä torğan matdä kübesençä näq barionnardan tora: nuklonnardan - atom töşläre. Şulay uq awırraq häm stabilsez kisäkçälär - hiperonnar barionnarğa qarıy.
  • Mezonnar - ber kvark häm ber antikvarktan tora. Pionnar (π-mezonnar) häm kaonnar (K-mezonnar) häm awırraq kisäkçeklär mezonnarğa qarıy.

Soñğı waqıtta ekzotik adronnar tabılğan:

  • Pentakvarklar (4 kvark häm 1 antikvark)
  • ekzotik mezonnar

Barionnar[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Ğädättä barionnar (fermionnar) öç tösle kvarktan yäki öç tösle antikvarktan tora.

  • Nuklonnar - atom töşeneñ kisäkçälär: protonnar, neytronnar.
  • Hiperonnar - Λ-, Σ-, Ξ- , Ω- kisäkçälär ber yäki kübräk s-kvarklardan tora, tiz tarqala häm nuklonnardan awırraq.
  • Soqlanğan (c-kvarklardan tora) häm matur (b-kvarklardan tora) barionnar tabılğan.
  • Pentakvark - biş tösle kvarktan tora (4 kvark häm 1 antikvark).

Mezonnar[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Ğädättä mezonnar (bozonnar) kvark häm antikvarktan tora - pion, kaon, J/ψ-mezon h.b.

Atom töş köçläre modelendä nuklonnarara tä'sir iteşü mezonnar yärdämendä xasil bula.

Nul' spinlı mezonnar nonet ka kerä.

Sıltamalar[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

  • Клоуз Ф. Введение в кварки и партоны. — М.: Мир, 1982. — 438 с.
  • Никитин Ю. П., Розенталь И. Л. Ядерная физика высоких энергий. — М.: Атомиздат, 1980. — 232 с.
  • Коккедэ Я. Теория кварков. — М.: Мир, 1971. — 341 с.
  • Jean Letessier, Johann Rafelski, T. Ericson, P. Y. Landshoff. Hadrons and Quark-Gluon Plasma. — Cambridge University Press, 2002. — 415 p. — ISBN 9780511037276.
  • Боголюбов Н.Н., Логунов А.А., Оксак А.И., Тодоров И.Т. Общие принципы квантовой теории поля. — Москва: Наука, 1987. — С. 3, 226-228, 362, 363, 366, 412, 414-416, 420, 421, 423, 425, 428, 561, 562, 571, 572, 574, 614. — 616 с.
  • Jean Letessier, Johann Rafelski, T. Ericson, P. Y. Landshoff. Hadrons and Quark-Gluon Plasma. — Cambridge University Press, 2002. — 415 p. — ISBN 9780511037276.