Yan Netsislav Boduen de Kurtene: юрамалар арасында аерма

Wikipedia — ирекле энциклопедия проектыннан ([http://tt.wikipedia.org.ttcysuttlart1999.aylandirow.tmf.org.ru/wiki/Yan Netsislav Boduen de Kurtene latin yazuında])
Контент бетерелгән Контент өстәлгән
IanraBot (бәхәс | кертем)
к clean up, replaced: [[Файл: → [[Рәсем: using AWB
Don Alessandro (бәхәс | кертем)
Төзәтмә аңлатмасы юк
Юл номеры - 1: Юл номеры - 1:
[[Рәсем:Baudouin2.jpg|thumb|right|upright|Jan Baudouin de Courtenay]]
[[Рәсем:Baudouin2.jpg|thumb|right|upright|Jan Baudouin de Courtenay]]
'''Jan Niecisław Baudouin de Courtenay''' ([[Urıslar]]da ''İvan Aleksandroviç'') ([[1845]]-[[1929]]), tel ğälime, [[Kraków]] Fännär Akademiäseneñ xaqíqí äğzası ([[1897]]), Qazan linguistika mäktäbe nigzez saluçı. [[Qazan]] ([[1876]]-[[1883]]), [[Tartu]] (Derpt) ([[1883]]-[[1893]]), [[Kraków]] ([[1893]]-[[1899]]), [[Sankt-Peterburg]] ([[1900]]-[[1918]]), [[Warşaw]] ([[1918]]. yıldan) universitätläre professorı. Fonem teoriäsen nigezlägän, ğomumí tel beleme üseşenä zur öleş kertkän ğälim.
'''Yan Netsislav Boduen de Kurtene''' ([[Poläk tele|Poläkçä]] ''Jan Niecisław Baudouin de Courtenay'', [[Urıslar]]da ''İvan Aleksandroviç''; [[1845]]-[[1929]]), tel ğälime, [[Krakov]] Fännär Akademiäseneñ xaqıyqıy äğzası ([[1897]]), Qazan lingvistika mäktäbe nigzez saluçı. [[Qazan]] ([[1876]]-[[1883]]), [[Tartu]] (Derpt) ([[1883]]-[[1893]]), [[Krakov]] ([[1893]]-[[1899]]), [[Sankt-Peterburg]] ([[1900]]-[[1918]]), [[Varşava]] ([[1918]]. yıldan) universitetları professorı. Fonem teoriäsen nigezlägän, ğomumi tel beleme üseşenä zur öleş kertkän ğälim.
{{stub-lat}}
{{stub-lat}}



24 ноя 2014, 20:54 юрамасы

Jan Baudouin de Courtenay

Yan Netsislav Boduen de Kurtene (Poläkçä Jan Niecisław Baudouin de Courtenay, Urıslarda İvan Aleksandroviç; 1845-1929), tel ğälime, Krakov Fännär Akademiäseneñ xaqıyqıy äğzası (1897), Qazan lingvistika mäktäbe nigzez saluçı. Qazan (1876-1883), Tartu (Derpt) (1883-1893), Krakov (1893-1899), Sankt-Peterburg (1900-1918), Varşava (1918. yıldan) universitetları professorı. Fonem teoriäsen nigezlägän, ğomumi tel beleme üseşenä zur öleş kertkän ğälim.