Ярдәм:Maxsus bilgelär

Wikipedia — ирекле энциклопедия проектыннан ([http://tt.wikipedia.org.ttcysuttlart1999.aylandirow.tmf.org.ru/wiki/Maxsus bilgelär latin yazuında])

Maxsus bilgelärne kertü öçen törle ısullar bar:

  • Töylek belän tup-turı kertü
  • Astaraq kiterelä torğan tüşäwlärdän iskä alıp urınına salu aşa
  • Qullanusistem birä torğan ısulları aşa

Wiki-säxifä [ ] * # bilgelärne eş-bilgedäy qullana, wä alarnı kürsätü belän qíınlıq çıqqanda, şul bilgelärne eşkärtmäw öçen alarnı <nowiki></nowiki> eçenä salarğa bula.

Töp ayırımbilge[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Bilge Adı
&nbsp; özelmäs-asa bilgese (İnglizçä: non-breaking space)
& eşquar WÄ
¢ Sent-bilge
£ Fund
¤ Aqça
¥ Yen
Euro
§ Fasıl
¨ Umlaut / Trema-Aksent1
© Qälämxaq-bilge
Çiksezlek
ª Feminines tezeş-bilgese (Roman tellärendä)
¬ Yuq-bilge
® Registered Trademark-bilge
Säwdä-bilge
¯ Macron
° Grad
± plus/minus
´ Akut2
µ Mikro / Yunan My xärefe
Fasılbilge
· Punkt in mittlerer Höhe (Komma im Georgischen)
Gliederungspunkt
¸ Sedille
º Maskulines tezeş-bilgese (Roman tellärendä)
÷ İnlizçädä bülü-bilgese
ata cenes
ana cenes
ß Almançada Eszett

İskärmä:
1: Yış oçraqlarda axşaş kürengän «"» bilgese belän almaşına. 2: Yış oçraqlarda axşaş kürengän «'» bilgese belän almaşına.

Cömlä bilgese[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Bilge Adı
sul cäyä (Almança)
sul imeş-bilge
uñ imeş-bilge (İnglizçä)
ğadí sul cäyä (Almança)
ğadí sul cäyä (İnglizçä), uñ cäyä (Almança)
ğadí sul cäyä (İnglizçä)
« sul özek-bilge1
» uñ özek-bilge1
ğadí sul özek-bilge1
ğadí uñ özek-bilge1
¡ kire íğtíbar-bilge
¿ kire soraw-bilge
- Minus/Berläşü-sızıq
Mäğnä-sızıq2
&nbsp; özelmäs-ara bilgese

¹) Bu bilge Almania, Fransia, Austria, İswiçrä, Tatarstanda qullanıla.

²) Bu bilge “tikle” mäğnäsendä qullanğanda, buşlıqsız kertäse: 11–12 säğät tiräsendä. Bu bilge “ara” mäğnäsendä qullanğanda, ike yaqtan buşlıq belän kertäse: Ufa – Qazan yulı.

Äyteleş[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Olı Adı Keçe Adı
À A Gravis à a Gravis
Á A Akut á a Akut
 A Zirkumflex â a Zirkumflex
à A Tilde ã a Tilde
Ä A Umlaut ä a Umlaut
Å A Ring å a Ring
Æ AE-Ligatur æ ae-Ligatur
Ā A Macron ā a Macron
Ç C Cédille ç c Cédille
È E Gravis è e Gravis
É E Akut é e Akut
Ê E Zirkumflex ê e Zirkumflex
Ë E Trema ë e Trema
Ē E Macron ē e Macron
Ì I Gravis ì i Gravis
Í I Akut í i Akut
Î I Zirkumflex î i Zirkumflex
Ï I Trema ï i Trema
Ī I Macron ī i Macron
Ñ N Tilde ñ n Tilde
Ò O Gravis ò o Gravis
Ó O Akut ó o Akut
Ô O Zirkumflex ô o Zirkumflex
Õ O Tilde õ o Tilde
Ö O Umlaut ö o Umlaut
Ø O Schrägstrich ø o Schrägstrich
Ō O Macron ō o Macron
Œ OE-Ligatur œ oe-Ligatur
Ù U Gravis ù u Gravis
Ú U Akut ú u Akut
Û U Zirkumflex û u Zirkumflex
Ü U Umlaut ü u Umlaut
Ū U Macron ū u Macron
    ÿ y Diärese

İsäp bilgese[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

İsäpläw formulı qısqa bulsa, anı kiläse ayırımbilgelär belän cíarğa bula.

  • Üzgärmälär awışlı itep yazılırğa tieş: xA.
  • ´ (basım) bilgesen qullanası: ''f''´(''x'') –› f´(x)
  • <sup></sup> qullanası: ''a''<sup>4</sup> –› a4

Qatlawlı formullar TeX kebek kertelä, monı turında Yärdäm:TeX bitendä äytelä.

Bilge Yunan Xärefläre
∫ ∑ ∏ √ − ± ∞ α β γ δ ε ζ
≈ ∝ ≡ ≠ ≤ ≥ → η θ ι κ λ μ ν
⋅ × · ÷ ∂ ′ ″ ξ ο π ρ σ ς
∇ ‰ ° ∴ ℵ ø τ υ φ χ ψ ω
∈ ∉ ∩ ∪ ⊂ ⊃ ⊆ ⊇ Γ Δ Θ Λ Ξ Π
¬ ∧ ∨ ∃ ∀ Σ Φ Ψ Ω
⇒ ⇔→ ↔

Awazşäkel bilgeläre[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Awazlarnı Xalıqara Yañğırış Älifbası belän döres kürsätü turında Yärdäm:Awazşäkel bitendä äytelä.

Ayırımbilge kürenüe[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Ägär östämä bilgelär döres kürsätelmilär ikän, çığaru şäkelen üzgärtep qararğa bula:

  • tüşäwne: {| class="unicode"
  • DIV-taq: <div class="unicode"> kirenkele mäten </font>
  • ayırım süz: <font class="unicode"> kirenkele süz </font>

Ğäräpçä[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Ğäräpçä mäten cíası bulsa, Ğäräp Töylege taba qararğa bula, sanaqta Ğäräp töylek caylawı quyılmağan çaqta, şul bittäge xíalí töylek belän Ğäräpçä mäten cíıp bula.

Ğäräp xärefläre ğädättä bik waq kürsätelä, şuña kürä alarnı zuraytıp kürsätergä bula:

  • tüşäw: {| class="arabic"
  • DIV-taq: <div class="arabic"> Ğäräpçä mäten </font>
  • ayırım süz: <font class="arabic"> Ğäräpçä süz </font>

Yunança[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Α α Alpha
Β β Beta
Γ γ Gamma
Δ δ Delta
Ε ε Epsilon
Ζ ζ Zeta
Η η Eta
Θ θ Theta
Ι ι Iota
Κ κ Kappa
Λ λ Lambda
Μ μ My
Ν ν Ny
Ξ ξ Xi
Ο ο Omikron (Tatarça «o» tügel!)
Π π Pi
Ρ ρ Rho
Σ σ Sigma
  ς Schlusssigma
Τ τ Tau
Υ υ Ypsilon
Φ φ Phi
Χ χ Chi
Ψ ψ Psi
Ω ω Omega