Con William Strett Reley

Wikipedia — ирекле энциклопедия проектыннан ([http://tt.wikipedia.org.ttcysuttlart1999.aylandirow.tmf.org.ru/wiki/Con William Strett Reley latin yazuında])
Con William Strett
Lord Reley

in. John William Strutt
Lord Reley
Lord Reley
Tulı iseme inglizçä John Strutt, 3rd Baron Rayleigh
Hönäre fizik
Tuu datası 12 noyäber 1842(1842-11-12)
Watandaşlığı Böyekbritaniä
Ülem datası 30 iyün 1919(1919-06-30) (76 yäş)
Büläk häm premiäläre Нобель премиясе Fizika ölkäsendä Nobel premiäse iäse (1904)

Con William Strett Reley yäki öçençe baron Reley yäki Lord Reley (Reyli) (inglizçä John Strutt, 3rd Baron Rayleigh, 1842-1919) — Böyekbritaniä fiziğı häm mexanik, fizika ölkäsendä Nobel premiäse iäse (1904).

Gaz argon aça (William Ramzay belän), Reley çäçelüen taba, öslektäge dulqınnar (Reley dulqınnarı) buluın aldan faraz itä.

London patşalıq cämğiäteneñ äğzası (1873) häm anıñ prezidentı (1905-1908).

Tormış yulı[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

1842 yılda Lengford Grov şähärendä tua.

1861 yılda Kembric Universitetınıñ Triniti kölliätendä matematika uqıy. Anıñ uqıtuçıları Con Raus häm mäşhür matematik Corc Stoks bula.

1864 yılda bakalavr däräcäsen, 1868 yılda magistr däräcäsen ala.

1873 yılda ätise Con Stret, 2-nçe baron Reley ülgännän soñ, lord Stret titulın miras itä.

1879 yılda Ceyms Makswell ülgännän soñ, Reley Kembric Universitetınıñ Kavendiş ikençe professorı häm Kavendiş täcribäxanäse direktorı bula .

1908-1919 yıllarda Kembric Universitetınıñ prezidentı.

1919 yılda Esseks graflığında ülä.

Qazanışlar[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

Reley tirbäneşlär teoriäsenä zur öleş kertä. Reley iseme belän küp fizik töşençälär bäylängän:

Ädäbiät[үзгәртү | вики-текстны үзгәртү]

  • Боголюбов А. Н. Математики. Механики. Биографический справочник. — Киев: Наукова думка, 1983. — 639 с.
  • Моисеев Н. Д. Очерки истории развития механики. — М.: Изд-во Моск. ун-та, 1961. — 478 с.
  • Храмов Ю. А. Рэлей (Стретт) Джон Уильям (Rayleigh (Strutt) John William) // Физики: Биографический справочник / Под ред. А. И. Ахиезера. — Изд. 2-е, испр. и дополн. — М.: Наука, 1983. — С. 239. — 400 с. — 200 000 экз. (в пер.)